Frasse och Matte

25 september blev en jobbig dag för Kristoffer Fransson. Först och främst vaknade jag med en stor ballongvad som skiftade i blått. Efter att ha hittat ett par krokiga kryckor kunde jag ta mig ner till frukosten. Sen bar det av till Häggviksskolan. Där möttes jag av det vidrigaste bemötande jag någonsin fått av elever. Som vanligt så är vissa klasser helt underbara medans andra är bedrövliga. Egentligen är inte en hel klass bedrövlig utan oftast är det ungefär 5 personer som förstör för alla. Idag eldades det papper med tändare i klassrummet, spelades musik på högsta nivå satidigt som hälften av klassen dunkade sina bord upp och ner i golvet. Att försöka ge några instruktioner är meningslöst då alla stenciler och papper knögglas ihop direkt när de blir utdelade. Så där stod jag mitt i all röra med nedsatt rörelseförmåga, kryckorna hade någon trevlig unge lyckas gömma undan medan jag kollat bort. Till min hjälp fick jag ytterligare tre lärare som försökte skapa ordning - men det var omöjligt. Den bristande respekten hade alltså inget att göra med att jag var vikarie, utan bara att en del ungdomar är fruktasvärt dåligt uppfostrade och inte vet vad ordet respekt betyder.
Jaja - vidare, från att ha jobbat från 8-16 så linkade jag iväg till pendeltåget för att ta mig till nästa arbetsplats. Från 17-21 satt jag sedan och ringde runt i Sverige för att genomföra kvalitetsundersökningar (som de så fint heter) samt sörplade varmchoklad.
Nu har jagäntligen kommit hem och ligger i in underart sköna dubbelsäng. Ballongvaden har inte förändrats mer än att strumpan som jag har haft på mig idag har "skurit in" i svullnade och lämnat ett stort "hack" efter sig. Jag börjar bli lite orolig vad som har hänt. Måste nog prata med Petra imorgon. Imorgon ska jag också tillbaka till Häggviksskolan, tror dock att sliper de värsta klasserna imorgon - Tack och lov!

Nu ska jag sova och det kommer jag göra som en stock!
Godnatt
Frasse